23:15:49 & 2011-12-02

Anna Laestadius Larsson, SVD: "Hur är det med ditt fittavund?"
En av SVD:s krönikörer skrev idag om Turteaterns uppsättning av den gamla radikalfeministen Valerie Solanas text: SCUM Manifesto (Society for Cutting Up Men) som på två röda drog igång stor debatt om just feminismen i dagens samhälle. Krönikan gav också många tillfälle att smutskasta både skribenten och feminism som ideologi (och var går gränsen feminist/radikalfeminist?). Säga vad man säga vill om patriarkat och matriarkat, men något Turteatern och Anna lyckats med är att få igång en diskussion som alldeles för länge legat och glömts bort. Dock, efter att ha läst Jens Liljestrand artikel om samma pjäs, är snarare frågan om det är okej att vara så pass provocerande i en pjäs (genom att t ex dela upp publiken: kvinnor på ena sidan i bekväma stolar och kuddar, män på andra sidan på svarta plaststolar) för att röra om i samtal som somnat? "Ett öga för ett öga" har ju sällan visat sig vara ett effektivt sätt att lösa problem på...
Några av gensvaren:
Per Ström, "Visa mig Patriarkatets genväg för män, snälla krönikör!"
Medborgarperspektiv, "Anna Laestadius Larsson - ännu en hycklande radikalfeminist"
Pelle Billing, "Haltande resonemang om SCUM"
Jens Liljestrand, "Smällar man får ta i patriarkatet"
Bild från Ebba Witt Brattströms bok "Å alla kära systrar!"
___
Eftersom det blivit lite missförstånd runt det här inlägget:
Jag är feminist. Jag tycker att feminismen borde hänga med i samhällets svängar.
Jag tycker att Freuds idé om penisavund är idiotisk, därför la jag upp bilden,
som ett exempel. Jag är inte maskulinist.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback